SKRÄCKBLANDAD FÖRTJUSNING

Jaha, så där jag, nu har jag registrerat mig och skaffat en egen blogg. 

Jag blev så inspirerad av en vän som bloggar och blev nyfiken på hur det fungerar och känns att ha en alldeles, alldeles egen blogg. 


Samtidigt som det känns spännande och roligt så känns det också lite nervpirrande att dela med sig av sina innersta tankar och funderingar till helt främmande människor. Prestationsångesten, har en tendens att knacka på dörren! ;-) Jag har ibland en förmågan att krångla till det för mycket och bli alldeles för seriös. 

Jag har alltid gillat att skriva och intresset började redan när jag var liten och skrev uppsats i skolan. Det utvecklades i tonåren till att jag skrev egna berättelser och betraktelser om livet men även påhittade berättelser, mycket handlade om killar och olycklig kärlek. I vuxen ålder har jag mest skrivit om mina tankar och känslor, om det som ploppat upp i huvudet, här och nu i stunden. Några dikter och prosa har jag också försökt mig på och en av mina dikter är jag faktiskt ganska nöjd med. Ibland blir jag förvånad över att det är jag som skrivit den. 

Jag har nästan en hel byrålåda full med nerklottrade skrivböcker, dagböcker och en hel del lösa blad. Jag kan inte påstå att jag är något proffs på korrekt meningsuppbyggnad, tempus och få allt gramatiskt rätt, men så länge skrivarglädjen finns där, så ska inte det få hindra mig.


Mitt skrivande har legat på hyllan under några år av olika orsaker, så jag är lite ringrostig. Därför känner jag just nu en skräckblandad förtjusning med att ta det första stapplande stegen ut i cyperrymden och i bloggens värld.

I`ll be back! :-)